Keep of Kalessin - Reptilian

Ja, Keep of Kalessin riskerade alltså sin karriär som band genom att ställa upp i Norges melodifestival, Melodi Grand Prix.
De fick en del spe från aktörer i genren (black metal) där man – i alla fall om det varit för tiotalet år sedan – antingen var true eller död.

Extremt, javisst. Men Norges black metal-scen har en del skandaler bakom sig och det lär krävas en hel del att göra denna sorts musik ”folklig”.

Keep of Kalessin släppte två skivor 1997 och 1999, som var allt annat än proffsiga (de lät väl i och för sig som klassisk black metal ska göra, så gillar man det får man gärna leta upp dem) och sedan var det tyst ganska länge.
Jag upptäckte bandet av en slump strax innan ”Armada” släpptes, 2006. Jag fick ett spam-mail från något/någon underground metalzine/bolag/distributör/återförsäljare som hyllade Keep of Kalessin och deras banbrytande sound. För en gångs skull följde jag länken och fick där höra ”Crown of the Kings”.

Pang, bom – en skiva till i samlingen.

Det moderna Keep of Kalessin står för otroligt stilren black metal med (faktiskt) ett ganska eget sound.
Man får väsande gitarrer, klickande bastrummor och en del körer och keyboardslingor. Blastbeats och growling. Grind och distade gitarrplock. Stundom i maxtempo (vilket självklart är häftigast), ibland i midtempo (med riktigt skönt groove) och lite mer sällan som långsamma ljudmattor med mer dominerande keyboard.

Bäst (just nu) är öppningsspåret ”Dragon Iconography” och snabba ”The Divine Land”.
Skivan innehåller ”bara” åtta låtar, men vi får ändå närmare timmen med underbart stämningsfull musik för pengarna och med tanke på kvalitén borde det inte vara några tveksamheter och du redan gillar genren.

Några smakprov finns självklart på MySpace.

Det som drar ner betyget på detta, bandets bästa släpp, är ändringen de gjort i ”The Dragontower”.
Schlagerversionen var klockren och hade passat väldigt bra i albumet. Nu ville de väl inte ha med så korta låtar utan fyllde helt sonika ut den med ett solo. Helt okej, om det inte varit för att gitarrsolot låter som om jag försökt improvisera fram det.
Det är disharmoniskt (på fel sätt), otydligt, tråkigt, platt och orytmiskt och förstör helheltsintrycket.
En anekdot är att låten faktiskt påminner lite om In Flames ”Only for the Weak”, vilken är en anti-favorit för mig.

Suck. Så nära, men ändå inte hela vägen fram.
Jag kan tänka mig att vi faktiskt kommer att få se en åtta (av tio) hos Global Domination i nästa Audio Autopsy nästa tisdag, där ”Reptilian” borde vara med. De är annars kända för att vara ganska hårda (med betygen).

Keep of Kalessin ”Reptilian”

7,5/8